Gör som oss.

16 juni 2008

Jag klickade mig vidare ifrån Johannas blogg in på vuxenpoäng.com och gjorde vuxentestet. Men jag borde aldrig ha gjort det! Min poäng blev 28,9 års ålder. Vilket är ett enda stort skämt. Förlåt till er alla som cirkulerar kring den åldern men jag varken är eller beter mig som en 28åring. Åtminstone inte som den bild jag har av en person som är 25+. Kanske har jag fel?

Vågar du göra testet?

Regeringen har fel!

16 juni 2008

Ja faktiskt, så är det. På onsdag ska riksdagen rösta om förslaget angående ny avlyssningslag. Detta skulle i praktiken innebära att den svenska underrättelsetjänsten ges tillåtelse att kolla av all e-post, sms och telefonsamtal som trafikeras över landets gränser. Jag hävdar att detta är ett hot mot demokratin och inskränker på en människas integritet. Jag vill inte ha ett Sverige där staten, praktiskt taget, genom denna resurs kan informera sig om alla detaljer kring mitt privatliv. Till visso tror jag inte att detta skulle inträffa men vetskapen om att detta är möjligt är för mig tillräckligt för att ogilla detta lagförslag. Man hävdar att ”tryggheten går före” än den personliga integriteten, men går ens dessa två i motsats till varandra? Behåll skyddet för integriteten och höj säkerheten på annat håll. Att bekämpa terrorismen genom att checka andras sms och liknande kommunikationsformer som i stort sett inte grundar sig på någon faktisk information är för mig oacceptabelt.

”Allt som krävs för att FRA ska få påbörja arbetet är att Riksdagen ­bifaller förslaget ”En anpassad försvarsunderrättelsetjänst”. Bakom den intetsägande titeln döljer sig ett integritetsintrång som saknar motstycke i svensk historia. FRA ska nämligen inte bara leta efter uppgifter om eventuella terroristceller eller terrordåd. Enligt propositionen ska FRA även uppmärksamma information kring ”försörjningskriser, ekologiska obalanser, miljöhot, etniska och religiösa konflikter, stora flykting- och migrationsrörelser samt ekonomiska utmaningar i form av valuta- och räntespekulationer”. Tankarna går osökt tillbaka till Stasis forna övervakningsapparat.”

Dagens nygeter.

Ordet övervakningsapparat får mig att rysa och hacka tänder. För Sveriges och demokratins skull, RÖSTA NEJ kära riksdag!

Jag & Nadia.

15 juni 2008

Idag har jag varit och fikat med mina kära vän, Nadia. Åh vad jag har saknat henne! Promenerade till Vasa och slog oss ned mittemot mitt favoritställe, Espresso house, på ett café där man kunde köpa crepes. Nadia slog till på en lite mer matig sådan med kycklingfilé, pesto med mera medans det för min del fick bli en med nutella och jordgubbar! Pratade om ALLT mellan himmel och jord. Nadia förstår allt! Hon är underbar. Kanske blir en Londonresa för oss i höst, hoppas! Tack bruden för en mycket trevlig eftermiddag.

Nu ska jag kika på ”Mona Lisas leende” och försöka drömma mig in i en annan värld för tillfället. Där allt är möjligt. ALLT!

Monsunregn.

15 juni 2008

Så lät det igårkväll på spårvagnen hem, killarna bredvid mig började snacka. ”Nu börjas det, monsunregnet!”. Jag svarade glatt med att ”Det är ju Göteborg såklart”. Trevliga herrar det där! Till skillnad från alla andra läskiga typer, fulla med no control. Tack och lov finns det alltid dem man kan ringa och få lite mentalt stöd av på vägen hem. Det regnar/har regnat idag med. Vad händer? Måste det regna EXAKT när jag är ledig. Gud, varför? Snart blir det troligtvis fika med Nadia på stan, om nu vädret så tillåter.

Idag är jag dessutom lite frustrerad. För det första för att min kamera krånglar. Broder, jag behöver din expertis! För det andra för att jag har insett hur otroligt meningslöst det är att planera, oftast blir det ju ändå inte som man tänkt sig. För det tredje är jag frustrerad över att jag ens är frustrerad. Egentligen, vad har jag för anledning? Inga förväntningar, inga besvikelser. Så var det ja Emma, good luck!

Oh what a happy day!

Sverige. Det var nära men det är bara att inse faktum; Spanien var klart bättre. Jag är ingen expert på fotboll men detta gick inte riktigt att undgå även för mig. Men vilken folkfest ändå. Avenyn var (för andra gången) helt avstängd och gigantiska storbildsskärmar var på plats. Vilken känsla! Jag och Emelie trängdes där bland alla andra göteborgare. Då Emelie råkat sätta sig på fel buss och hamnat ute i Partille i början på matchen fick jag stå själv och uppleva Sveriges första (och enda) mål för kvällen. Jag skrek och stojade, som alla andra. Men insåg någon hundradel därefter att jag var ensam. Skämdes lite smått, inte inför några andra utan inför mig själv. Jag hade tappat kontrollen som om jag hade suttit hemma i soffan och tittat på matchen. Men sekunderna därefter tänkte jag, skit i det. Man lever bara en gång! Ingen annan bryr sig, så varför skulle jag? Jag fortsatte heja. Dock lite, lite tystare. Strax därefter kom Emelie. Köpte mig en stor latte på Condecco och njöt för glatta livet. Det är i sådana där stunder man älskar Göteborg. Göteborgare stick together, så att säga. Efter matchen lämnade vi stan och åkte hem till Emelie. Åt kyckling och kollade på film! Myskväll. Nu är jag hemma igen, ska strax sova men först fundera lite över morgondagen. The options are: 1. Sovmorgon? 2. Träning kl.11? 3. Möte i kyrkan? (jag borde verkligen gåååå) 4. Hoppas på fint väder och ta mig till Saltholmen?

Jag vet verkligen inte. Men godnatt nu och tack för mig.

Som små.

13 juni 2008

Johanna, min underbara vän och jag för några år sedan. Hur kunde tiden gå så fort? Känns som att det var igår det här kortet togs. Tack för att du finns!

Idag gjorde jag en fin middag bara till mig själv. En sådan där middag som mina vänner bruka reta mig för. Emma-dukar-upp-fint-bara-för-sig-själv, brukar den kallas. Jag gillar det! Fick bli taco och min alldeles egna blandning. Lite naturgodis till det och kvällen var fulländad. Har precis tittat på American Sweethearts, en helt okej film. Inte direkt i min smak men definitivt det bästa som erbjöds, förutom fotbollsmatchen som vissa skulle insistera på. Inte jag. Jag kollar endast när det är Sverige. Och jag är ju ingen fotbollsnörd, som jag kallade min syster igår. Förlåt Sis! Tillbaka till något väsentligt, dagen har varit bra. Jobbade som sagt mellan 12-16 och hittade ett jättefint linne på rean, som jag INTE köpte utan bara hängde undan tills lönen kommer. Det är sådana förmåner man har som peronal. Tackar! Det var ett marinblått/vitt randigt linne från Boomerang för halva priset, 279:-. Ett rent kap! Ska kika ut något mer att hänga undan på tisdag när vi har morgonmöte med utlovad frukost på jobbet. Är ledig ända fram tills dess och därefter jobbar jag på torsdag. Förhoppningsvis blir det lite finare väder så man kan ta sig ut till klipporna och mitt älskade Saltholmen någon dag. Eller möjligtvis någon ö? Månadskortet kan ju ta mig rätt långt här i Göteborgstrakten. Underbart! Imorgon blir det till att träna klockan elva, första gången på evigheter. Kommer jag ens att orka uppvärmningen? Den som lever får se. På kvällen blir det som sagt, fotboll. Sverige-Spanien, hur har det kunnat undgå någon? Men jag skriver det iallafall. Närmare detaljer kring matchen som plats, när och hur kommer. Nu måste jag ta tag i en massa saker här hemma innan det är dags för lite sömn. Disken står på höjden, naglarna måste målas och läsning av min bok ”Å andra sidan” med Marian Keys ska påbörjas för andra gången. Nu har jag som nytt mål att läsa ut den innan sommaren är slut. Heja mig!

Lovely weekend.

Att älska nuet.

13 juni 2008

Vad är det för fel på mig? Varför kan jag aldrig lära mig att älska nuet?

Det här är min analys.

1. Jag blir aldrig riktigt nöjd.

2. Jag vill alltid blicka framåt, aldrig bakåt. Vilket resulterar i att det heller aldrig blir i nuet.

3. Idag är det bra, imorgon kanske det blir ännu bättre?

4. Höjdpunkterna i livet får dem grå, trista vardagarna att bli helt okej. Men det är ju dem som i själva verket är livet.

5. Jag vill alltid ha nya spännande saker på gång.

Kontentan av detta. Älska NUET. Jag ska börja idag.

Godnatt.

12 juni 2008

Nu ska jag äntligen lägga mig och sova. Huvudet känns som en tung boll på kroppen. Har jobbat HELA dagen! Grymt kul och lärorikt. Lär mig massa nya saker för varje jobbdag som går! På morgonmötet så sa cheferna till mig: ”Fråga på nu Emma om allt!” Och sen kommer Oscar, ”Ja, för snart är det du som är ansvarig”. Haha, oh no! Imorgon blir det jobb mellan 12-16! Kommer bli fullt upp, den stora rean sätter igång då! Ska försöka hänga undan det jag vill ha sen. Vilket är rätt mycket! Hur ska detta gå? Haha..

I helgen är jag dessutom ledig! Underbart!

Godnatt nu.

”Jämställdhet för oss är något annat. Alla ska ges samma möjligheter oavsett kön. Skolan kan inte lösa alla samhällets problem, men ambitionen måste ändå vara att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt, utan att hämmas av könsroller. Ett påtagligt problem är att svensk skola har störst problem i världen med grovt och kränkande språkbruk. Det är ett jämställdhetsproblem och en utmaning för skolväsendet. Hur ska vi kunna locka våra mest begåvade ungdomar till läraryrket om risken är stor att få grova könsord kastade efter sig i korridoren?
Vuxenvärlden måste våga säga ifrån. Vi skapar inte Europas bästa skola med världens stökigaste klassrum. Skolan ska vara en trygg arbetsplats, fri från våld, hot och trakasserier.
En annan utmaning är att bryta den antipluggkultur som skapats bland svenska pojkar. Det anses inte vara häftigt att klara proven och få bra betyg, någonting som märks i utbildningsresultaten. Flickorna har högre snittbetyg och fler läser vidare på högskolan.

Jan Björklund, utbildningsminister (fp) & Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister (fp) i Dagens Nyheter idag.

Jag blir riktigt glad när jag läser detta. Äntligen slutar man att BARA prata om skolans problem och börjar GÖRA något åt det istället. Det faktum att den svenska skolan har störst problem i världen med kränkande språkbruk och att det råder en slags töntstämpel på dem som faktiskt vill lära sig något är oroväckande. Krafttag mot detta, tack! Jag minns själv mina år på högstadiet. Jag var en av dessa personer som faktiskt kämpade för att få bra betyg och tro mig, vi var inte många. Den jobbiga plugghäst stämpeln låg STÄNDIGT där som en gnagande känsla. Och då var inte jag värst. Jag hade ändå ett liv utanför skolan. Jag klarade mig väl genom skolan men det var verkligen sååå många som inte gjorde det. Sommarskola dagarna i ända, bara för att dem inte ansträngt sig eller ville framställas som pluggisar. Jag tyckte synd om dem. Mest för att jag visste att dem kunde minst lika mycket om inte mer kunskap än jag själv. Så ska det inte behöva vara. Hela den antiplugg kulturen måste bort, puts veck! Att plugga är coolt, det visar på att man vill nå någonstans här i livet.